Direktlänk till inlägg 4 december 2017
Igår var det 1 år sedan Cornelia föddes... ett år av hennes tilltänkta liv som vi har missat...
Det blev inget stort firande.. Vi hade först tänkt att vi skulle bjuda hem familjen på middag men i sista stund sa vi att vi bara ville vara själva! Det blev en tur till kyrkogården för att tända ljus och lägga ett litet arrangemang i minneslunden. Vi stod där ett bra tag och bara lät känslorna komma! Hade det inte vart för att Benjamin så till att "nu går vi" så hade jag nog blivit kvar där hela dagen! Alltid så jobbigt att lämna kyrkogården....
Resten av dagen fick hennes lykta lysa här hemma! Saknar henne så och önskar att jag fick se vad hon skulle varit för en liten person nu. Undrar så hur hon skulle varit, hur hon skulle sett ut och vad hon skulle lärt sig.. ?
Det är konstigt egentligen hur livet traskar på efter tragedier... jag måste ändå säga att jag är lycklig i grund och botten! Jag har en fantastisk sambo som alltid ställer upp för mig, jag har en underbar liten son som växer och utvecklas och allt...
Såhär på kvällskvisten när jag sitter och tittar på hans fantastiskt fina ansikte och bara suger in kärleken jag ser i varje mm av den där underbara lilla ungen, sköljer det över mig som en hink med iskallt vatten... tänk om något skulle hända honom?...
Sista dagen på jobbet idag! Mitt första inlägg på den här bloggen var för ungefär ett år sen när jag skrev att jag gick hem på mammaledighet och om alla mina förväntningar och oron som fanns. Den gången slutade det inte alls som vi hade önskat... och...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 | 5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||
|