En av dom jobbigaste känslorna just nu är ensamheten jag känner... Att se alla i min närhet få barn och leva det lyckliga familjelivet utan bekymmer eller oro, det får mig att känna en avundsjuka som jag inte är stolt över. Jag skulle inte önska någon det tragiska vi har fått vara med om och jag hoppas att ingen behöver gå igenom det, men jag önskar också att vi hade fått slippa det...

Jag brukar vara ganska bra på att hitta någon form av mening med allt som händer, kanske är denna mening att få människor i våran omgivning att uppskatta och värdesätta det dom har, att inte ta något/någon för givet...? Kanske var vi dom som är starkast och kunde bära den bördan? Önskar i så fall att dom kunde hitta den uppskattningen på annat vis, utan våran uppoffring..

Förra veckan tog jag kontakt med en gammal klasskompis till mig som förra året var med om en liknande tragedi där hon förlorade ett barn... Trots att jag som sagt inte önskar någon en sådan upplevelse så var det skönt att känna att det inte bara är vi.. att det finns fler runt om oss som vet hur det känns. Det var skönt att få ventilera lite känslor och upptäcka att den där ensamheten hade varit något hon upplevt också.

Vill snabbspola tiden nu... vill ha kontroll på känslorna och jag vill få vara en mamma!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vardagen rullar på, jag har börjat jobba, nytt jobb, ny vardag... det bara rullar på och dagarna passerar en efter en utan att man riktigt lägger märke till vad som faktiskt händer... Alla helgona, en sån där dag som man faktiskt stannar upp lite, ...

Det är konstigt egentligen hur livet traskar på efter tragedier... jag måste ändå säga att jag är lycklig i grund och botten! Jag har en fantastisk sambo som alltid ställer upp för mig, jag har en underbar liten son som växer och utvecklas och allt...

Igår var det 1 år sedan Cornelia föddes... ett år av hennes tilltänkta liv som vi har missat... Det blev inget stort firande.. Vi hade först tänkt att vi skulle bjuda hem familjen på middag men i sista stund sa vi att vi bara ville vara själva! Det...

Såhär på kvällskvisten när jag sitter och tittar på hans fantastiskt fina ansikte och bara suger in kärleken jag ser i varje mm av den där underbara lilla ungen, sköljer det över mig som en hink med iskallt vatten... tänk om något skulle hända honom?...

Efter regnet kommer solsken, och med det en underbar regnbåge ? I detta fall i form av en underbart vacker liten lillebror ?? Helt sjuk känsla att han faktiskt är här och att han mår bra! Har varit så rädd att det ska hända någonting och det är så...