Direktlänk till inlägg 18 november 2016
Wow... Första inlägget.... Det här med att blogga har aldrig varit min grej men nu när jag närmar mig den stora dagen då ickemamma blir mamma så känns det som att det finns så många tankar som behöver komma ut, oavsätt om någon vill läsa dem eller inte... ;)
Jag gick in i v39 i tisdags och den här veckan var första veckan jag har varit hemma på heltid från jobbet. Känns lite konstigt men ganska skönt att få förbereda sig lite mentalt och röja lite här hemma. Det lilla jag klarar av iaf då jag har foglossning som härjat sedan v 20 ungefär.
Längtan efter att graviditeten ska vara över blir större och större för varje dag, men med varje dag kommer mer och mer oro över mig. Oroar mig för hur jag ska klara av förlossningen, oroar mig för att barnet inte ska va friskt, oroar mig för att jag ska få komplikationer efter förlossning, oroar mig för förlossningsdepression... Försöker att fokusera på den lilla människa som ska komma och att det kommer bli en underbar tid framöver, men det är inte det lättaste ibland.
Nu kan mini komma tycker jag!!
Det är konstigt egentligen hur livet traskar på efter tragedier... jag måste ändå säga att jag är lycklig i grund och botten! Jag har en fantastisk sambo som alltid ställer upp för mig, jag har en underbar liten son som växer och utvecklas och allt...
Såhär på kvällskvisten när jag sitter och tittar på hans fantastiskt fina ansikte och bara suger in kärleken jag ser i varje mm av den där underbara lilla ungen, sköljer det över mig som en hink med iskallt vatten... tänk om något skulle hända honom?...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 | 19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
|||||||
|